1:a sidan

Nyheter från Riksidrottsförbundet

OS 2026 till Italien (2019-06-24 18:25)
Idag har det röstats och arrangemanget av OS och Paralympics har tilldelats Milano/Cortina, Italien.- Vi gratulerar Milano/Cortina. Det är klart att vi är besvikna men önskar dem varmt lycka till med spelen. Vi får nu fokusera på att fortsätta vårt arbete med att få stora evenemang till Sverige samt att vi driver på arbetet med idrottens strategi med tydliga mål för 2025 med ett livslångt idrottande, ett stärkt ledarskap och utbildning som engagerar i fokus, säger Björn Eriksson ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. 
Läs mer»

 
(2019-06-19 11:35)
Kan evenemang skapa bestående värden för framtiden? Finns det något kvar att ta vara på när lamporna släcks? Ny forskningsrapport visar på effekter evenemang kan lämna efter sig samtidigt som en ny modell för arbetet presenteras.En ny forskningsrapport som senior forskare Tommy D Andersson, professor på Centrum för turism på Göteborgs universitet tagit sig an på uppdrag av Riksidrottsförbundet, visar vilket arv ett evenemang kan lämna efter sig, ett s k legacy eller arv efter evenemangets genomförande. Rapporten ”Legacy och evenemang – en modell för att arbeta strukturerat med evenemang” ges ut i samarbete med Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) och den innehåller en modell ”Sju kapital” som ger stöd och struktur för arrangörer att skapa förutsättningar för att ta vara på evenemanget på bästa sätt och göra det hållbart över tid. – Legacy är alla effekter som finns kvar efter ett genomfört evenemang. Genom att tänka igenom före vad vi vill åstadkomma med evenemanget kan vi öka effekterna på både kort och lång sikt och på flera samhällssektorer. Strukturerat arbete är en förutsättning. Nu har vi tagit fram en ny pedagogisk modell som underlättar detta, säger Tommy D Andersson, professor på Centrum för turism på Göteborgs Universitet. Med rapporten och modellen som underlag kan evenemangsarrangörer ta vara på den kunskap som är samlad och får användning av modellen i sitt arbete. Det här är ett avstamp för att utveckla och skapa mer hållbara och långsiktiga effekter genom ett planerat och tidigt arbete. – I takt med att flera arrangörer använder modellen kommer Sverige utvecklas som ett mer hållbart evenemangsland och stärka oss i den alltmer hårdnande konkurrensen kring att vinna hem internationella evenemang, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Här kan du läsa mer om modellen ”Sju kapital” Här kan du läsa hela forskningsrapporten ”Legacy och evenemang – en modell för att arbeta strukturerat med evenemang” Här hittar du direkt till den del av rapporten som tar upp modellen ”Sju kapital”. Riksidrottsförbundet erbjuder ekonomiskt stöd för förstudie och bid, utbildningar i samarbete med SISU idrottsutbildarna, verktyg för att underlätta evenemangsarbetet samt ett antal olika mötesplatser i syfte att hjälpa till att skapa mer hållbara idrottsevenemang ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Exempel på stödverktyg: Prognosverktyget Event Impact calculator (ett verktyg för att i planeringsfas beräkna ett evenemangs sociala, ekonomiska och ekologiska effekter) Hållbara aspekter (listade aspekter avhållbarhet för inspiration vid genomförande av evenemang)   För mer information kontakta Leif Johansson Internationella evenemang, Riksidrottsförbundet 08-699 62 26 
Läs mer»

 
Välkommet förslag kan skapa plats för framtidens idrott (2019-06-13 11:58)
Vänsterpartiet vill införa miljardstöd till idrotten för att modernisera idrottsplatser och idrottshallar som byggdes under miljonprogramsåren. Det kan bli den katalysator som behövs för att möta ett stort behov hos majoriteten av Sveriges kommuner och skapa plats för framtidens idrott. - Det är ett mycket spännande förslag att Vänsterpartiet föreslår 500 miljoner kronor per år under en fyra års period för att hjälpa kommunerna att modernisera anläggningsbeståndet som framförallt byggdes på 1960- och 1970-talet, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet.   På Järvaveckan i dag presenterade Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt ett förslag att införa ett statligt investerings- och renoveringsstöd för idrottsanläggningar om två miljarder kronor fördelat på en fyraårsperiod. Vänsterpartiet vill att en det ska stödja en jämlik tillgång till idrottsanläggningar över hela landet, oberoende av vilken kommun man bor i.   Kommunerna har alltid burit kostnaderna för idrottsanläggningar. En skillnad mot våra grannländer där staten har tagit på sig en roll som medfinansiär. Anläggningsbeståndet från miljonprogamsåren har stora moderniseringsbehov samtidigt som många kommuner har det tufft ekonomiskt.   - Jag välkomnar att Vänsterpartiets ser idrottens betydelse för ett socialt hållbart samhälle. Kommunerna är idrottsrörelsens största vän och ger mångdubbelt större stöd än vad staten gör. Det blir intressant att höra om regeringen och de övriga partierna också vill ge idrottsrörelsen möjlighet att hjälpa till att göra Sverige starkare, säger Björn Eriksson.    Fakta om Vänsterpartiets förslag  500 miljoner kronor per år under en fyra års period (totalt 2 miljarder kronor), 2020-2024. Det motsvarar 20 procent av investerings- och renoveringskostnaden för två idrottshallar i hälften av landets 290 kommuner.  Kort beskrivning av stödets funktion och utformning:  - Stödet ska anslås under en begränsad tidsperiod (4 år) och ge kommuner ekonomiskt stöd att investera i och/eller renovera idrottsanläggningar som motsvarar behovet i den enskilda kommunen.  - Stödet ska lämnas till kommuner som har brist på idrottsanläggningar och/eller har idrottsanläggningar med stora renoveringsbehov.  - Stödet ska gå till idrottsanläggningar som används av barn- och ungdomsidrotten.  - Stödet ska syfta till att åstadkomma jämlik och rättvis tillgång till idrottsanläggningar i hela landet.  - Stödet ska syfta till att kommuner ges möjlighet att bygga, äga och driva idrottsanläggningar i egen regi, eller tillsammans med idrottsrörelsens organisationer. Därmed minskar kommunernas behov av att hyra idrottsanläggningar av privata företag, vilket förekommer i flera kommuner idag.  - Stödet ska kunna sökas av de aktörer som bygger, äger och driver idrottsanläggningar (dvs såväl kommuner som idrottsrörelsens organisationer). Privata företag bör inte kunna ansöka om stödet.  - Stödet ska hanteras som investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder: Regeringen bestämmer villkoren för stödet i en förordning, Boverket tar fram föreskrifter, kommunerna/idrottsrörelsens organisationer ansöker om stöd via Länsstyrelserna som ansvarar för handläggning och beslut om stöd.  - Stödet ska uppgå till 20 procent av investerings- eller upprustningskostnaden.  - Stödet för investering utbetalas under förutsättning att kommunen upplåter mark med rabatterad tomträttsavgäld (i syfte att få ner kostnaderna för nybyggnation). 
Läs mer»

 
Oberoende utredning efter anmälningar till visselblåsartjänst (2019-06-10 17:55)
Under perioden 31 maj till 2 juni har Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst tagit emot anmälningar som med olika innehåll gäller Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.För Riksidrottsförbundet är det en självklarhet att alla anmälningar hanteras enligt de riktlinjer som gäller för visselblåsartjänsten, oavsett vem som anmäler och oavsett vem som anmäls. Då detta rör ordföranden för Riksidrottsförbundet ska utredningen göras av en oberoende part enligt gällande riktlinjer. Riksidrottsförbundet har beslutat att tilldela uppdraget att utreda till Setterwalls Advokatbyrå AB i Göteborg. Fakta visselblåsartjänst:
Läs mer»

 
Arbetet med välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla idrottsevenemang (2019-06-05 16:21)
Björn Eriksson om sin roll som ordförande och arbetet med välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla idrottsevenemang för alla.De senaste veckorna har det varit en livlig debatt kring arbetet för välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla idrottsevenemang för alla. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Erikssons olika tidigare uppdrag har också ifrågasatts av några journalister och supportrar. Ett sammantaget område som Riksidrottsförbundet arbetar med är idrott och kriminalitet som innehåller flera olika delar: trygga, säkra och stämningsfulla idrottsevenemang för alla, arbete mot grov brottslighet inom idrotten – hot, våld och annan otillåten påverkan samt matchfixing och gemensamt arbete mot terrorism och andra hot om allvarliga angrepp i samband med idrottsevenemang. – Det är stora områden där idrottsrörelsen samlat ser att det behövs samordning och stöd för specialidrottsförbunden. I nära samverkan har kansliet utvecklat stöd som utbildningsmaterial mot matchfixing eller för säkra idrottsevenemang och då handlar det om större tävlingar i individuella idrotter och de större lagidrotterna, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Men det är viktigt att understryka att Riksidrottsförbundet är ett stöd och det kansliet gör tas fram tillsammans med idrottsförbunden. Om vi ser till rollfördelningen mellan RF och specialidrottsförbunden? – Riksidrottsförbundet arbetar som sagt inte med enskilda evenemang eller med specifika idrotter om inte förbundet efterfrågar särskilt stöd. När det gäller de stora idrotterna som fotboll och hockey har de organisationer på plats. Där blir Riksidrottsförbundets roll att verka på en övergripande nivå, vara bollplank och skapa plats för erfarenhetsutbyte. Relationen till Polisen och andra relevanta aktörer? – Samma sak där. Riksidrottsförbundet har dialog med Polisen, Åklagarmyndigheten, Spelinspektionen, Brottsförebyggande rådet, Brottsofferjouren med flera för att diskutera gemensamma frågor på ett övergripande plan. Kan du exempel på hur arbetet på övergripande plan ser ut? – Vi har haft diskussioner om spellagstiftningen, mönster i förekomsten av matchfixing och samtal om rimligt spelutbud. Blir det utredning av misstänkta matcher blir det ett samarbete mellan de berörda aktörerna på respektive nivå. Ett annat exempel på detta är den överenskommelse som Polisen och Riksidrottsförbundet arbetade fram förra året. Det är övergripande och visar en gemensam riktning. Överenskommelsen förankrades noggrant med de mest berörda idrottsförbunden. Jag står jag bakom överenskommelsen och är på något sätt ytterst ansvarig. Självklart vill jag understryka att det här jobbet gjordes utan att jag var inblandad i detaljerna. Det har vi duktiga tjänstepersoner som gör bättre än jag. Men du träffar Riksåklagaren, Rikspolischefen och Brås generaldirektör två gånger per år. Vad diskuterar ni? – Till att börja med vill jag säga att de här mötena kom till innan jag blev ordförande 2015. Jag fick alltså ta plats i en grupp som redan fanns när jag tog över efter Karin Mattsson som ordförande för RF. – De frågor vi diskuterar är övergripande. Det har handlat om utbredningen av matchfixing, svårigheten attfå personer fällda med den tidigare lagstiftningen och den nya, kopplingarna till organiserad brottslighet. När det gäller säkra evenemang har det handlat om att både polisen och åklagarna har agerat olika över landet vid liknande händelser. Polisen har bland annat lyft fram behov av att korta tiden mellan gripande och straff. Vi har också diskuterat strukturella och administrativa utmaningar för idrottsföreningarna att ta del av de tillträdesförbud som åklagarna utdelar. Som ni hör är det diskussioner på övergripande nivå. Det har framkommit kritik mot att du både var huliganutredare i början av 2010-talet och nu varit ordförande i RF och Säkerhetsbranschen samtidigt. Att du skulle vara den som har drivit på att Polisen börjat arbeta tuffare med den så kallade villkorstrappan. Villkorstrappan är alltså Polisens verktyg där de beskriver vad arrangören måste göra för att arrangera en offentlig tillställning som ett större idrottsevenemang. Vad säger du om det? – När det gäller den villkorstrappa som var uppe i huliganutredningen så är det en metod som polisen har varit tydlig med att man ska använda i flera år. Den går enkelt uttryckt ut på att om arrangören uppfyller polisens krav och evenemanget avlöper problemfritt blir det generösare villkor vid nästa evenemang. Om det inte är problemfritt överväger polisen att skärpa kraven. Det är en villkorstrappa som gäller för alla evenemang, såväl bandy, fotboll, varpa och curling. Polisen beslutar hur deras agerande ska vara beroende på idrott och vad de anser krävs för säkra evenemang. Det stämmer att jag under några år var ordförande i både Riksidrottsförbundet och för Säkerhetsbranschen samtidigt. Jag har lämnat Säkerhetsbranschen nu. Jag har varit öppen med det hela tiden. Jag har också varit tydlig med att jag inte har pratat om idrott när jag har företrätt Säkerhetsbranschen. Däremot har jag hela tiden poängterat att målet för idrotten måste vara att arrangera evenemang med så liten polisiär närvaro som möjligt. Våra evenemang ska vara så säkra och trygga att det varken ska behövas poliser eller ordningsvakter. Men har du verkligen kunnat hålla isär det här? Du var ju som du själv nämner regeringens huliganutredare i början av 2010-talet också. – Ja, det tycker jag. För mig har renhårighet och transparens alltid varit en hederssak. Jag har varit öppen med mina uppdrag. Jag vill också förtydliga att det jag tjänat som ordförande för Säkerhetsbranschen inte är några miljoner som nämnts av vissa journalister utan 200 000 kronor om året. En dimension som har lyfts av många debattörer och inte minst supporterrörelsen själva är den kulturella kreativiteten som ges utrymme med bland annat tifo inför supporterrörelsen. Vill du ha bort det? – Jag är inte alls arg på supportrarna för deras agerande eller för deras agg mot mig. De har fått en bild presenterade för sig och som gör dem arga. Den egentliga frågan handlar inte om kulturell kreativitet för supporterrörelsen utan om att det inte ska eldas på läktarna eftersom det är farligt och olagligt. Det är olika saker som jag tror de allra flesta kan skilja på.  Här kan du lyssna på intervju med Björn Eriksson i podden Idrott & Politik
Läs mer»

 
Betting – En vardag för många elitidrottare (2019-06-04 07:29)
Att spela om pengar är en del av vardagen för många manliga elitidrottare visar en ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. En vardag som i värsta fall kan leda till både spelmissbruk och matchfixning. Att spela om pengar tillhör vardagen – något man bara gör. Så kan en del av resultatet sammanfattas i den färska studien Pengaspel inom herridrott på elitnivå – en del av vardagen, där 30 idrottare och ledare på herrsidan inom fotboll, ishockey och basket djupintervjuats. Tidigare studier har visat att spel om pengar är mycket vanligare bland män än kvinnor inom i elitidrotten i idrotter som undersökts. Skälen till det är mångfacetterade, men resultaten i den nya studien pekar på att det finns en normalisering av betting som tar sig flera uttryck i idrottarnas vardag. Periodvis är det mycket prat om betting och annat spel. Idrottare och ledare vittnar om en svårighet att tala om pengaspelets avigsidor och det finns även en uttalad uppfattning om att betting på idrott är en naturlig del av att se på idrottsevenemang. Den påtagliga närvaron av spelreklam i samband med idrott och samtidigt frånvaron av reglerande spelpolicys kan också bidra till en normalisering av betting enligt studien. Det förebyggande arbetet inom föreningen lyfts fram som nycklar för att förbättra situationen, där utbildning, en spelpolicy inom föreningen och åtgärdsplaner står högst på listan. - Våra föreningar måste våga prata om betting och dess avigsidor. Vi behöver skapa en sund kultur där spel om pengar nyanseras och spelare och ledare förstår vilka risker som finns med ett problematiskt spelande, säger Peter Mattsson, idrottschef Riksidrottsförbundet. Studien visar också att den upplevda kombinationen av tillgång till pengar, mycket fritid och ett kicksökande är faktorer som bidrar till att utforma spelkulturen. - Som heltidsproffs i våra stora lagidrotter innebär det att du många gånger både har pengar och mycket fritid. Om du dessutom kanske har flyttat till en ort där du inte har så mycket umgänge utanför idrotten blir spel lätt en fritidssyssla för många, säger Peter Mattsson. - Studiens resultat är ytterligare ett skäl till att vi behöver utveckla arbetet med dubbla karriärer. Kombinationen av elitsatsning och studier har visat sig positiv både prestationsmässigt och på för att förbereda livet efter karriären. Men det kan även bidra till att våra elitidrottare får en mer meningsfull tillvaro vid sidan av sitt idrottande och därmed också minska risken för att de skapar ett osunt förhållande till betting, säger Peter Mattsson.   För mer information kontakta Peter MattssonIdrottschef, Riksidrottsförbundet 08-699 60 60
Läs mer»

 
Sänkt reklamskatt och höjd gräns ger mer pengar till idrott (2019-06-03 09:42)
Regeringen föreslår att reklamskatten sänks från 7,65 procent till 6,9 procent och att beloppet för redovisningsskyldighet höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor från 2020.Regeringen har tagit fram ett förslag som innebär att skatten på annonser och reklam sänks från 7,65 procent till 6,9 procent av beskattningsvärdet samt att beloppet för redovisningsskyldighet höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor. Nu ska förslaget ut på remiss under sommaren och ambitionen är att beslut ska fattas av riksdagen under hösten så att förslaget börjar gälla 1 januari 2020. - Det är glädjande nyheter. Vi vill använda så mycket resurser som möjligt till mer idrott. Ett steg i rätt riktning, säger Stefan Bergh, generalsekreterare på Riksidrottsförbundet. I promemorian skriver regeringen att höjningen av redovisningsgränsen beräknas leda till att ca 400 skattskyldiga inte längre kommer att vara redovisningsskyldiga för reklamskatt. De kommer således inte heller behöver betala någon reklamskatt. Dessa bedöms utgöras av idrottsföreningar samt mindre företag. - Förutom att idrottsföreningarna får mer resurser för idrott så slipper flera hundra föreningar administrationen med redovisning och inbetalning när gränsen för reklamskatten höjs till 100 000 kronor, säger Stefan Bergh. Riksidrottsförbundet har länge drivit att reklamskatten för idrottsföreningar ska avskaffas. En position som nu också regeringen anammar. I promemorian skriver regeringen att ändringarna är ett ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten. - Ett totalt avskaffande av reklamskatten skulle betyda mycket för föreningarna och samtidigt skulle det påverka statens intäkter marginellt. Med extra resurser kan vi göra mer med våra 650 000 ledare. Det här är en vinstaffär för hela samhället, idrotten gör Sverige starkare, säger Stefan Bergh. För mer information kontakta Mattias HjelmbergRiksidrottsförbundet08-699 61 54
Läs mer»

 
Idrottens stämma avslutad - Björn Eriksson omvald som ordförande (2019-05-26 13:27)
Efter tre intensiva dagar med förhandlingar och beslut avslutades idag idrottens stämma, Riksidrottsmötet. Björn Eriksson valdes till ordförande i Riksidrottsstyrelsen för ytterligare två år - fram till nästa stämma Uppsala år 2021. Representanter för Riksidrottsförbundets 71 medlemsförbund, och SISU Idrottsutbildarnas 74 medlemsorganisationer (71 förbund är medlemmar i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, ytterligare tre organisationer är medlemmar i SISU Idrottsutbildarna), har nu avslutat Riksidrottsmötet i Jönköping efter att ha varit med och fattat beslut om en rad framtidsfrågor för hela idrottsrörelsen.  - Jag är tacksam över att återigen få förtroendet som ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Jag har i helgen mött många idrottsvänner och jag är oerhört stolt över den svenska idrottsrörelsens demokratiska ordning. Nu får vi återvända till vardagen och tillsammans se till att beslut, visioner och strategier blir verklighet, säger Björn Eriksson.  Här är några Riksidrottsstämmans beslut från helgen:   Formerna för fördelning av statens stöd till idrotten görs om så att
Läs mer»

 
Cheerleadingförbundet röstades in som medlemsförbund vid Riksidrottsmötet (2019-05-26 12:40)
Riksidrottsmötet har idag beslutat att rösta in Cheerleadingförbundet som ny medlem i Riksidrottsförbundet. Friskis & Svettis medlemsansökan återremitterades till Riksidrottsstyrelsen och övriga ansökningar fick avslag. Stämman beslutade också att tillsätta en oberoende medlare för att bistå Islandshästförbundet och Svenska Ridsportförbundet för att hitta samverkan.De förbund som fick avslag på ansökan är Svenska Bodybuildning och Fitness Förbundet, Svenska Bridgeförbundet, Svenska E-sportförbundet, Svenska Förbundet för Funktionell Fitness, Svenska Kanotslalomförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Sverige Lacrosse, Svenska Padelförbundet och Svenska Surfförbundet. - Vi välkomnar Cheerleadingförbundet som nya medlemmar. Det finns en positiv syn på att idrottsrörelsen ska vara öppen för all föreningsidrott. Samtidigt är det viktigt att ha stabila förbund. De förbund som inte uppfyller kriterierna för medlemskap, som stämman i helgen beslutat om, uppmanar vi nu att söka samverkan med andra förbund eller att gå med i det idrottsnätverk som ska inrättas, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Svenska Kälksportförbundet och Svenska Landhockeyförbundet utesluts efter beslut på stämman. Anledningen är att de har för få föreningar och därmed inte uppfyller villkoren för medlemskap i Riksidrottsförbundet. De uppmanas, precis som de förbund som fått avslag på medlemsskap, att söka samverkan med andra förbund i det nyinrättade idrottsnätverket. Svenska Padelförbundet röstades in som medlemmar i idrottens studieförbund, SISU Idrottsutbildarna.  Vid frågor kontakta Björn ErikssonOrdförande Riksidrottsförbundet070-626 46 06
Läs mer»

 
Det här beslutades under en lång och intensiv årsmötesdag (2019-05-25 16:35)
En lång och intensiv dag av Riksidrottsmötet är avslutad. Kvällen fortsätter med en hyllning av ideella ledare inom idrotten som tilldelas förtjänsttecken för sitt långvariga och outtröttliga engagemang i idrottsrörelsen. Här är några av de beslut som idrottsrörelsen tog idag.   Att formerna för fördelning av statens stöd till idrotten görs om så att
Läs mer»

 
Ny regel – förbud att spela på egen serie eller tävling (2019-05-25 15:56)
För att skärpa arbetet mot matchfixing har det tidigare förbudet mot att spela på egen match skärpts till att även omfatta egen serie eller tävling.Riksidrottsmötet, som är idrottsrörelsens högsta beslutande organ, har beslutat att ändra matchfixingreglementet på så sätt att det numera inte bara är förbjudet att satsa pengar på den match eller tävling idrottaren, domaren eller ledaren själv är involverad i utan även andra matcher och deltävlingar i samma serie som den enskilde deltar i. – Matchfixing är ett av idrottens största hot och vi behöver göra allt vi kan för att få bort det. Det här beslutet ger armlängds avstånd till spel på serier och tävlingar som man har kopplingar till vilket annars kan vara en riskfaktor för idrottare att lockas till matchfixingsäger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Inom idrottsrörelsen finns ett starkt stöd sedan tidigare för det utökade förbudet. Många föreningar har exempelvis redan antagit egna riktlinjer av denna innebörd, och i internationella sammanhang är förbud mot vadhållning på annan match i samma tävling närmast att betrakta som en huvudregel. – Idrottare vars prestationer är föremål för vadhållning måste förstå de faror som finns kopplade till detta. Den som spelar på sina egna matcher och tävlingar riskerar inte bara en lång avstängning utan det kan i förlängningen även leda till att man involveras i matchfixing, säger Björn Eriksson. Vid frågor kontakta Björn ErikssonOrdförande Riksidrottsförbundet070-626 46 06
Läs mer»

 
Nytt bidragssystem ska få fler att idrotta längre (2019-05-25 11:56)
Riksidrottsmötet har beslutat att statens stöd till idrotten görs om så att fler ungdomar idrottar längre, att jämställd idrott prioriteras och alla kan vara med oavsett förutsättningar.Riksidrottsmötet har beslutat att formerna för fördelningen av statens stöd till idrotten görs om. Hur medel fördelas ska tydligare kopplas till de gemensamma långsiktiga målen. Resultatet ska bli mer tid för idrott, fokus på idrottsrörelsens mål och mer framåtblickande för fler aktiva i rörelsen. - Kakan att dela på är inte större, men vi vill skära den på ett annat sätt. Vi vill att stödet stimulerar att fler ungdomar idrottar längre, att arbetet mot en jämställd idrott går snabbare och att den socioekonomiska ojämlikheten minskar, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet har statens förtroende att fördela ungefär 2 miljarder kronor årligen till idrottsrörelsen. Med stödet följer riktlinjer för vad det ska användas till. Vissa delar är öronmärkta, som till exempel satsningen på snabbare etablering för nyanlända eller rörelsesatsningen i skolan. Andra delar har mindre detaljstyrning. - Regering och riksdag har ett stort förtroende för att idrottsrörelsen är bäst skickad att avgöra hur de skattemedel vi får göra mest nytta. Det förtroendet ska vi förvalta. Därför är jag glad att stämman beslutat att vi än tydligare använder våra fördelningssystem så att de går i takt med den utveckling vi själv har bestämt och som har fått politikens kraftiga stöd, säger Björn Eriksson. Beslutet innebär att Riksidrottsmötet får ett tydligare och större inflytande och ramarna och principerna för alla stöd RF fördelar, men att förändringen av kriterier och fördelningsnycklar ska göras av Riksidrottsstyrelsen. - Nu har vi fått den ökade flexibilitet i fördelningssystemet som vi behöver för att kunna stimulera den utvecklingen vi tillsammans med våra specialidrottsförbund har kommit överens om, säger Björn Eriksson. Vid frågor kontaktaBjörn ErikssonOrdförande Riksidrottsförbundet070-626 46 06
Läs mer»

 
Uppdaterat medlemskap ska inkludera fler (2019-05-25 09:09)
RF inrättar ett idrottsnätverk för förbund med intresse att bli nya medlemmar. Samtidigt förtydligas kriterierna för medlemskap. Det beslutades idag på Riksidrottsmötet i Jönköping.Idrottsrörelsen har gemensamt beslutat att den vill växa. Då behöver förbund och föreningar vara öppna för nya idrotter och idrotter utanför rörelsen. Men vi behöver också starka medlemsförbund som arbetar för att utvecklas mot de strategiska målen 2025. Som ett led i det arbetet beslutade stämman på Riksidrottsmötet om en ny modell för medlemskap i tre steg: idrottsnätverk, mindre förbund och större förbund. IdrottsnätverkGenom att inrätta ett så kallat idrottsnätverk kan RF skapa en formell kontakt med de förbund (idrotter) som inte är medlemmar inom idrottsrörelsen idag. Syftet är att bygga en relation mellan det utomstående förbundet och RF. Mindre medlemsförbund (25–49 föreningar)Utgångspunkten i arbetet med mindre förbund är att växa. Ett förbund kan växa organiskt eller genom att gå samman med ett annat förbund. Målet är att inget förbund ska ha färre än 50 föreningar, varken nya förbund eller befintliga. Större medlemsförbund (50+ föreningar)Utgångspunkten är att alla medlemsförbund ska arbeta mot att bli stora. Förbund med 50 föreningar och 3000 medlemmar har möjlighet att få fullt stöd från RF. Den nya modellen för medlemskap ska göra idrottsrörelsen mer öppen och inkludera en mångfald av idrotter. Tanken är att inte behöva utesluta idrotter. Förbund ska istället samverka så att all föreningsidrott kan vara med. I större förbund finns möjligheter att dela upp ansvarsfördelningen, där mindre resurser läggs på administration och mer på utvecklingsarbete. – Det finns en positiv syn på att idrottsrörelsen ska vara öppen för nya idrotter samtidigt som vi vill ha starka förbund som både verkar för föreningarnas bästa och även når upp till de åligganden som idrottsrörelsen gemensamt har beslutat om. Det är därför glädjande att vi nu kan stärka detta arbete, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Förtydligade krav på medlemskap Kraven för medlemskap förtydligades av stämman. Kriteriet att förbund ska administrera och bedriva idrott kompletteras med en definition av vad idrottsrörelsen menar med begreppet idrott. Den ska göra det enklare i bedömningen vad som kan betraktas som idrott. Kriteriet att inte bedriva idrott som är närbesläktad med idrott som redan finns inom RF kompletteras också, med en definition av vad idrottsrörelsen lägger i begreppet närbesläktad idrott. Därtill beslutade stämman att lägga till ett kriterium för medlemskap: att förbundet ska ha varit etablerat och bedrivit idrottslig verksamhet i minst tre år. FAKTA: RF:s definition av idrott Med idrott avses organiserad fysisk aktivitet där träning och möjlighet till tävling bidrar till välmående. Den fysiska prestationen har mer än försumbar betydelse. Idrottsrörelsen lägger särskild vikt på följande fyra områden. Fysisk aktivitet: Det fysiska momentet är av mer än försumbar betydelse för själva aktiviteten, prestationen och resultatet. Träning: Idrotten består av träning och lek som ger möjlighet till fysisk, mental, social eller kulturell utveckling. Tävling: Idrotten har definierade tävlingsregler som bestäms och ägs av idrottens organisation. Välmående: Idrotten bygger på att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Hälsa, trivsel och välbefinnande är normgivande. FAKTA: RF:s definition av närbesläktad idrott Idrott som har en eller flera beröringspunkter i utförande eller den kontext den verkar inom. Viktiga beröringspunkter i bedömningen av närbesläktad idrottslig verksamhet är: Idrottsmiljö/redskap/utrustning: Idrotten utövas inom samma, liknande eller oftast närliggande idrottsmiljö samt med samma eller liknande redskap/utrustning. Idrottslig utövning: Idrottens träning och tävling innehåller inslag som i stor utsträckning liknar varandra. Föreningsstruktur: Majoriteten av idrottens föreningar är samtidigt medlemmar i ett annat befintligt förbund. Undantaget i definitionen är fleridrottsförbund som arbetar på ”tvären”  och erbjuder flera idrotter utifrån ett specifikt sammanhang i fokus. Definitionen på närbesläktad idrott utgår då istället från idrottsligt sammanhang: Idrottsligt sammanhang: Idrottens föreningar riktar sig i stor utsträckning till samma målgrupp eller sammanhang som ett befintligt fleridrottsförbund. (Exempel på befintliga fleridrottsförbund är Skolidrottsförbundet och Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet.) Här kan du följa livesändningen av Riksidrottsmötet. Gå in på rf.se/rim om du vill veta mer om Riksidrottsmötet.
Läs mer»

 
Engagerade diskussioner under första dagen av Riksidrottsmötet (2019-05-24 21:31)
Riksidrottsmötet i Jönköping inleddes med många glada möten, återseende av goda idrottsvänner, engagerade diskussioner och argumentation inför olika beslut. Efter intensiva debatter under fredagen bordlades flera beslut till lördag för att samla ihop inkomna förslag. Några av de ärenden som därför kommer att beslutas under lördag är beslut om kriterier för medlemskap och ny version av Idrotten Vill, idrottsrörelsens idéprogram.   Här följer ett preliminärt program och urval av ärenden för lördag 25 maj:   Lördag 25 maj 08.30 Start fortsatt möte Förutom bordlagda ärenden kommer också  ärende 10.9 Riksidrottsförbundets stödformer  att beslutas under lördag.  12.30-14.00 Avbrott för lunch  Under eftermiddagspasset planeras ärende 10.17 behandlas: Övriga ändringar i RF stadgar och reglementen. (åtgärder som föreslås för att förstärka arbetet med en trygg idrott för alla)
Läs mer»

 
Ett paradigmskifte i idrottsrörelsen kan bli verklighet (2019-05-24 11:08)
Idrotten är en plats där människor blir friskare, gladare och umgås över gränser. Alla ska uppleva framgång och motgång, känna sig motiverade och få möjlighet att lära sig nya saker i våra föreningar. Förändring krävs för att vi ska nå de mål som idrottsrörelsen gemensamt har satt upp i Strategi 2025. Det skriver Björn Eriksson i Jönköpingsposten i dag. Här följer hela texten: I dag inleds Riksidrottsmötet i Jönköping. Här samlas hela idrottsrörelsen för att gemensamt fatta beslut om framtiden för idrottsrörelsen i Sverige. Riksidrottsstyrelsen går fram med flera skarpa förslag i strategiska frågor. För en ökad förändringstakt föreslår vi nya ramar och principer för idrottens bidragsystem Förändring krävs för att vi ska nå de mål som idrottsrörelsen gemensamt har satt upp i Strategi 2025. Formerna görs om för de två miljarder som staten stödjer idrottsrörelsen med årligen. Fördelningen av medel ska tydligare kopplas till de gemensamma långsiktiga målen. Varje förbund äger sin idrott, men vi ser fördelar med ökad samverkan. Resultatet ska bli mer tid för idrott, fokus på idrottsrörelsens mål och mer framåtblickande för fler aktiva i rörelsen. Det handlar om att kakan att dela på inte är större, men vi vill skära den på ett annat sätt. Vi vill att stödet stimulerar att fler ungdomar idrottar längre, att arbetet mot en jämställd idrott går snabbare och att den socioekonomiska ojämlikheten minskar. Våra 71 medlemsförbund har enats om en gemensam vision, Strategi 2025, för framtiden och hela tiden får vi höra om idrottsföreningar och förbund som tar nya spännande initiativ. Vi konstaterar att idrottsrörelsen på en del områden helt enkelt måste förnya sig för att förbli attraktiv. Vi måste bli bättre på att möta människors olika behov så att fler känner sig välkomna på sina villkor. Idrottsrörelsen ska vara öppen och sträva efter att förbund som bedriver föreningsidrott ska inkluderas inom rörelsen samt att vi vill att man inrättar ett idrottsnätverk för förbund med intresse av en ansökan om medlemskap i Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen ska vara öppen för nya idrotter samtidigt som vi vill ha stabila förbund som både verkar för föreningarnas bästa och även når upp till de åligganden som idrottsrörelsen gemensamt har beslutat om. För en trygg idrott föreslår vi förlängd preskriptionstid och nya möjligheter att anmäla till bestraffning Alla som idrottar i en förening ska kunna göra det i en trygg miljö och något annat än nolltolerans mot alla former av våld, trakasserier, kränkningar och övergrepp är otänkbart. Därför föreslår vi längre preskriptionstid för att anmäla de allvarligaste förseelserna, längre avstängning från idrotten vid allvarliga kränkningar och möjlighet för idrottsombudsmannen att anmäla till bestraffning för att förstärka arbetet med en trygg idrott för alla. Att vara idrottsledare är ingen demokratisk rättighet, istället har vi som finns nära idrottande barn, ungdomar och vuxna en skyldighet att göra allt vi kan för att alla ska vara trygga, utvecklas, må bra och ha roligt tillsammans. De ändringar som föreslås ska bidra till den nollvision mot kränkningar som vi i idrotten har. Idrotten är en plats där människor blir friskare, gladare och umgås över gränser. Alla ska uppleva framgång och motgång, känna sig motiverade och få möjlighet att lära sig nya saker i våra föreningar. Fokus på personlig utveckling lägger grunden för ett livslångt idrottande. Det ger också de som drömmer om mästerskap och medaljer bättre förutsättningar. I en tid där stillasittande och ohälsan ökar kan idrottsrörelsen bidra med mer gemenskap, ökad fysisk aktivitet och glädje. Vi ser med ödmjukhet fram emot de diskussioner och de gemensamma beslut som vi ska fatta i helgen. Riksidrottsmötet i Jönköping kan bli ihågkommet för att vara platsen där ett paradigmskifte i svensk idrott blev verklighet. För en bättre idrott och ett starkare Sverige. Björn ErikssonOrdförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna  Här kan du läsa texten på Jönköpingsposten 
Läs mer»

 
Riksidrottsmötet inleds i Jönköping idag (2019-05-24 09:51)
Idag startar idrottens årsmöte, Riksidrottsmötet, i Jönköping, och pågår fram till och med söndag 26 maj. Nya principer för bidragsfördelning, ny syn på medlemskap och rätt till stöd och de sista pusselbitarna för en trygg idrott är några av de skarpa förslag som ska diskuteras och beslutas. Representanter för Riksidrottsförbundets 71 medlemsförbund samlas idag i Jönköping för att diskutera och fatta beslut om en rad strategiska framtidsfrågor för idrottsrörelsen. Närmare 800 deltagare beräknas besöka Jönköping under denna helg.  Alla motioner, inkomna förslag till RF och SISU valberedningar och kriterier för att bli medlemsförbund i Riksidrottsförbundet finns på Riksidrottsmötet 2019   Här hittar du föredragningslista, ärenden i ordningsföljd under mötet.  Årsmötet inleds med tal av Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Han följs sedan av Amanda Lind, idrottsminister.  Tiderna nedan är preliminära och kan flyttas eftersom det är ett levande årsmöte.  Fredag 24 maj
Läs mer»

 
Viktig pusselbit för en tryggare idrott (2019-05-22 10:00)
Avstängning upp till tio år vid allvarliga kränkningar och idrottsombudsmannen ska få anmäla ärenden till bestraffning. Det är två av åtgärderna i Riksidrottsstyrelsens förslag för en ännu tryggare idrott.Representanter från RF:s 71 medlemsförbund samlas den 24–26 maj på Riksidrottsmötet och fattar beslut i viktiga framtidsfrågor. De tar bland annat ställning till Riksidrottsstyrelsens förslag om ändringar i stadgarna, som ska förtydliga att idrottsrörelsen lever enligt sin värdegrund. Allvarliga kränkningar får mer kännbara påföljder. Straffet för den som allvarligt kränkt någon ändras från avstängning i högst två år till avstängning i lägst två år och högst 10 år. Preskriptionstiden för anmälan av allvarliga kränkningar ändras till 10 år från den dag kränkningen begicks, från tidigare två månader. Idrottsombudsmannens uppgift att vägleda och i vissa fall företräda förening eller medlem i förening förtydligas. Idrottsombudsmannen ges rätt att kunna göra en anmälan till bestraffning. Föreningar ska – istället för uppmanas att – begära begränsat utdrag ur belastningsregistret för de som anställs eller har uppdrag i föreningen och där har kontakt med barn. Möjligheten för en förening att utesluta en medlem som bryter mot idrottens värdegrund ska skrivas mer tydligt. Stadgeändringen är sista pusselbiten i idrottsrörelsens stärkta arbete för tryggare idrottsmiljöer. Under fjolåret kom idrottsombudsman, visselblåsarfunktion och idrottsrörelsens uppförandekod på plats. Sedan tidigare finns även sakkunniga i barn- och ungdomsidrott i alla RF/SISU-distrikt. RF har också tagit fram stödmaterial till föreningar: Barnens spelregler, i samarbete med Bris, och Skapa trygga idrottsmiljöer, i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Hitta rätt om värdegrunden bryts Om du är orolig för någonting i din förening ska du i första hand vända sig till föreningens styrelse. Styrelsen är ansvarig och kan till exempel avsluta ett samarbete med en tränare. Om det finns hinder att vända sig till föreningens styrelse, såsom personkopplingar eller att oron är kopplad till styrelsen, kan du höra av dig till ditt specialidrottsförbund (SF). Det går även att ta kontakt med något av RF/SISU:s 19 distrikt där det finns sakkunniga i barn- och ungdomsidrott som kan hjälpa till att föra dialog med föreningen eller guida rätt. Om ett ärende inte kan hanteras av varken förening, SF eller RF/SISU:s distrikt kan du kontakta idrottsombudsmannen på 08-627 40 10 eller idrottsombudsmannen@rf.se. Idrottsombudsmannen kan till exempel vägleda kring polisanmälan och utreda ärenden. Om du inte vill eller vågar vända dig till idrottsombudsmannen direkt kan du använda den anonyma och krypterade visselblåsartjänsten, där idrottsombudsmannen tar emot ärenden. Kontakta polisen vid brott Grundregeln är att idrottsrörelsen själv hanterar ärenden som bryter mot Riksidrottsförbundets stadgar. Misstänker du ett brott ska du kontakta polisen och gäller det orosanmälan ska du vända dig till socialtjänsten. Om du är osäker så hjälper idrottsombudsmannen dig med råd. Här kan du läsa förslagen till ändringar i stadgarna, som ska beslutas om på Riksidrottsmötet. Allt du behöver veta om Riksidrottsmötet hittar du på rf.se/rim.
Läs mer»

 
Björn Eriksson känns på pulsen inför Riksidrottsmötet (2019-05-21 14:34)
På fredag startar idrottens årsmöte, Riksidrottsmötet, i Jönköping. Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna känns här på pulsen. Vilka ärenden är de som han får flest frågor kring och hur känner han inför mötet där alla medlemsförbund ska rösta för hur de vill att idrottsrörelsen ska utvecklas framåt?Nya principer för bidragsfördelning, ny syn på medlemskap och rätt till stöd och de sista pusselbitarna för en trygg idrott är några av de skarpa förslag som ska diskuteras och beslutas under Riksidrottsmötet i Jönköping. Hur känner du så här de sista dagarna inför årsmötet? – Det känns mycket spännande. Idrottsrörelsen är inne i förändring och jag känner en sådan glädje och stolthet över att få vara med i det arbetet. Det finns en framtidstro, en gemensam vilja att hitta nya former och nya initiativ för att kunna fortsätta utvecklas och vara relevanta, säger Björn Eriksson. Är det några förslag som väcker mer uppmärksamhet än andra – som du får svara på fler frågor kring? – Ja, flest frågor får jag om de ärenden som rör medlemskap. Vid årsmötet 2017 fick vi i uppdrag att se över hur medlemskapet i RF och SISU ska se ut i framtiden. Uppdraget var att särskilt tydliggöra kriterierna för medlemskap. Nu finns förslag på modell som våra medlemmar ska säga vad de tycker om genom att rösta på årsmötet. Det har varit en del livliga diskussioner nu inför Riksidrottsmötet. Bland annat vad gäller de förbund som ansöker om medlemskap. Hur ser du på det? – Det är bra att förslagen diskuteras så att olika synpunkter lyfts innan det är dags att rösta. Riksidrottsstyrelsen känner en ödmjukhet inför viljan hos de olika förbunden att vilja bli egna medlemsförbund. Vi vill att all föreningsidrott som bedrivs i Sverige ska vara med i RF, men det är inte ett smart utnyttjande av våra gemensamma resurser att arbeta i allt för små enheter. Flera av de idrotter som söker för att bli egna förbund är redan medlemmar i befintliga förbund. Idén med den nya modellen för medlemskap är att just samverka i stabila förbund så att det blir mindre administration och mer idrott och utveckling för pengarna. Vi har stor respekt och förståelse för att samgående mellan förbund kan vara svårt. Det finns en fantastisk drivkraft i varje förening och i varje förbund och det kan finnas en oro att mista sin idrottskultur, ekonomiska säkerhet och beslutanderätt. Tanken med den modell som föreslås är just att inte behöva utesluta idrotter, utan att förbund ska samverka så att all föreningsidrott kan vara med. Vad för andra frågor möter du? – En hel del frågar om det förslag till nya ramar för bidragsfördelning. Även här handlar det om stora förändringar för våra medlemmar och då är det bra att det lyfts, förklaras och tycks. Jag får vissa frågor om det stärkta arbetet för en trygg idrott och även kring matchfixing som är ett stort hot mot idrottsrörelsen. Här finns förslag att ytterligare skärpa reglerna för spel på egen serie. När en så här stor idrottsrörelse är inne i ett förändringsarbete, strategi 2025, måste vi förstå att det kommer att ta tid, vi måste ha tålamod och ibland även kanske göra om och göra nytt flera gånger för att verkligen få till beslut som leder till den utveckling vi gemensamt vill se. Är du nyfiken på vad som diskuteras under Riksidrottsmötet och vad som beslutas kan du följa beslut via @RFidrotten på twitter eller hela årsmötet live via den här länken Här hittar du mer information och samtliga förslag till beslut Riksidrottsmötet 2019 i Jönköping För mer information kontakta Anna Setzman Pressansvarig Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna 070-564 52 16
Läs mer»

 
EU sätter käppar i hjulet för det svenska civilsamhället (2019-05-21 11:31)
På söndag är det val. EU-parlamentariker måste stå upp för det svenska civilsamhällets särart i EU-parlamentet. Riksidrottsförbundet skriver debatt i Dagens samhälle tillsammans med Röda korset, Forum, Famna, KFO, Svenska Kyrkan, Sveriges stadsmissioner, Rädda Barnen och Svenskt Föreningsliv. Här kan du läsa texten som idag publiceras på dagens samhälle i sin helhet: 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet. Vi påverkas alla direkt och indirekt av EU. Villkoren för det svenska civilsamhället och föreningslivet är inget undantag. Det är därför av största vikt att våra EU-parlamentariker förmår stå upp för det svenska civilsamhällets särart och utrymme i EU-parlamentet. Det svenska civilsamhället är något alldeles extra med 251 000 organisationer. Dryga hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt, i genomsnitt 15 timmar i månaden, vilket motsvarar 676 miljoner timmar ideellt arbete i Sverige per år. Värdet av det arbetet uppskattas till 131 miljarder kronor, vilket är större än hela detaljhandeln enligt SCB. Lägg till att 190 000 personer är förvärvsarbetande inom civilsamhället. Tillsammans med våra grannländer ligger Sverige i topp i ett internationellt perspektiv när det gäller ideellt arbete. Vi bidrar varje dag till glädje, meningsfullhet och demokratisk skolning. Vi drivs av att ge människor möjlighet att utvecklas och bidra till samhällsbygget. Vi ser dessvärre idag ett antal hinder som hotar det svenska föreningslivets särart. När EU-direktiv eller EU-lagstiftning ska implementeras har exempelvis myndigheter i Sverige i flera fall likställt ideella föreningar med företag, vilket leder till att skillnaden mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet suddas ut. Mot bakgrund av sådana tendenser är det centralt att svenska EU-parlamentariker prioriterar och förmår arbeta för de direktiv som tydligt underlättar för och stödjer civilsamhällets organisationer.     Just nu är frågan om civilsamhällets roll i välfärden aktuell genom utredningen ”Idéburna aktörer i välfärden”. Där det är viktigt att definitionen harmonierar med andra medlemsländers och arbetet på EU-nivå. Sverige borde stå för både traditionen av stark välfärd och att idéburna organisationer som en aktiv del av samhällsutvecklingen. För detta krävs inte bara rätt implementering av existerande direktiv utan även att Sveriges EU-parlamentariker eftersträvar tolkningar av direktiven som stärker civilsamhällets aktörskap och verkar för att ny EU-lagstiftning bidrar till detta. Det är även viktigt att civilsamhällets aktörer fortsatt har möjlighet att vara en fri röst i samhällsdebatten. Tyvärr finns tendenser i flera EU-länder att utrymmet för civilsamhället minskar och grundläggande mänskliga rättigheter inskränks. Det är viktigt att de svenska parlamentarikerna värnar det fria och obundna civilsamhällets plats och röst i Europa och står för de mänskliga rättigheterna.    Det svenska och nordiska föreningslivet som bygger på ideellt engagemang har få motsvarigheter i andra europeiska länder. Vi står idag för ett antal utmaningar i försvaret av vår modell på EU-nivå. Målet för Politiken för det civila samhället (prop 2009/10:55) är tydligt: ”villkoren för det civila samhället som en central del i av demokratin ska förbättras”. För detta krävs att ni, som kandiderar till EU-parlamentet, förstår vikten av att undanröja strukturella hinder som försvårar för civilsamhällesorganisationerna att ta aktiv del i samhällsutvecklingen och värnar vårt demokratiska utrymme.   Den gemensamt viktigaste delen för det svenska civilsamhället ur ett EU-perspektiv är tämligen enkel. Vår uppmaning till våra EU-parlamentariker är följande: 1) Gör särskilda konsekvensanalyser för hur olika EU-förslag påverkar civilsamhällets organisationer och säkerställ att vår särart inte inskränks. 2) Stå upp för det demokratiska utrymmet och markera skarpare mot de medlemsländer som på olika sätt begränsar möjligheterna och utrymmet för ett självständigt civilsamhälle och de mänskliga rättigheterna. Ge civilsamhällets aktörer rätt förutsättningar att fortsätta bygga, stärka och utveckla den svenska demokratin. Alla de resurser som vi investerar i att leda fotbollsträningar, motverka hemlöshet, tillhandahålla välfärd, lära nyanlända svenska språket eller - som under förra sommaren - bistå med akuta räddningsinsatser när skogsbränder härjar är en vital del av vår demokrati.        Björn Eriksson, ordförande, Riksidrottsförbundet Martin Ärnlöv, generalsekreterare, Röda korset Göran Pettersson, generalsekreterare, Forum – idéburna organisationer med social inriktning Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare, Famna Petter Skogar, förbundsdirektör, KFO Helen Ottosson Lovén, generalsekreterare, Svenska Kyrkan Lotta Säfström, ordförande, Sveriges Stadsmissioner Lise Bergh, ordförande, Rädda Barnen Per Klingbjer, ordförande, Svenskt Friluftsliv    Här kan du läsa den lite kortare versionen av texten på Dagens samhälle   
Läs mer»

 
Forskning på Locker Room Talks angreppssätt för att förändra normer bland pojkar i lagidrott (2019-05-17 06:52)
Riksidrottsförbundet tilldelar Inger Eliasson vid Umeå Universitet och Jesper Fundberg vid Malmö Universitet forskningsmedel för en studie om jämställdhetsarbete inom idrotten. Locker Room Talks angreppssätt för att förändra traditionella maskulinitetsnormer bland pojkar i lagidrott ska studeras. Idrottsrörelsen beslutade 2017 att intensifiera jämställdhetsarbetet. Och parallellt med det initierade också Riksidrottsförbundet ett samarbete med Locker Room Talk. Inger Eliasson vid Umeå Universitet och Jesper Fundberg vid Malmö Universitet tilldelas nu forskningsmedel för projektet ”Att förändra problematisk maskulinitet i pojkars idrottande. En studie av Locker Room Talks utbildningsinsatser kring omklädningsrumsjargong”. – Vårt arbete för en jämställd idrott är en förutsättning för en stabil och relevant idrottsrörelse. Forskningen är en mycket viktig pusselbit i helheten för att Riksidrottsförbundet som företrädare för idrottsrörelsen också ska kunna ge rätt stöd och peka åt rätt håll vad gäller åtgärder och satsningar som också bidrar till förändring, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Syftet är att öka kunskapen om villkor för, och betydelse av, utbildning för förändring av problematiska maskulinitetsnormer bland pojkar aktiva i lagidrott. – Ju mer vi kan öka kunskap och förståelse för både möjligheter och begränsningar i den här typen av arbetssätt, desto bättre kan vi bli på att göra mer av det som ger bäst effekt för att uppnå en jämställd idrott, säger Jenny Svender, jämställdhets- och forskningsansvarig Riksidrottsförbundet. Tidigare jämställdhetssatsningar inom idrotten har ofta fokuserat på flickor och kvinnor, men det har inte bidragit till att ändra den struktur och kultur som orsakar jämställdhet. Att utbilda unga pojkar i mansdominerade lagidrotter i frågor om jämställdhet och maskulinitet är ett relativt nytt grepp, varför det är relevant att vetenskapligt undersöka dess utformning, betydelse och effekter. – Projektet är spännande eftersom det fokuserar på förändring av normer och beteenden. Det ska bli intressant att följa Inger Eliassons och Jesper Fundbergs arbete i forskningsprojektet, säger Jenny Svender. Studien pågår under 2019 och 2020. För mer information kontakta Jenny Svender Jämställdhets- och forskningsansvarig Riksidrottsförbundet 08-699 62 52  
Läs mer»

 
Krångliga momsregler stänger ute idrotten från hallar och planer (2019-05-16 09:51)
Krångliga momsregler och Skatteverkets nya syn på moms på idrottslokaler gör att många idrottsföreningar stängs ute från idrottsanläggningar. Per Åsling (C) och Jörgen Hellman (S) är bekymrade och lyfte frågan på ett riksdagsseminarium idag.– Idrottsrörelsen gör fantastiska insatser med alla sina ideella ledare. Vårt uppdrag som politiker är att ge goda förutsättningar. Det här krånglet med fastighetsmoms som drabbar idrotten måste vi se över, säger Per Åsling, Centerpartiets skattepolitiska talesperson. Regelverket säger något förenklat att om fastighetsägaren blir frivilligt momspliktig för att kunna dra av moms under byggnationen kan den inte hyra ut sina lokaler till icke momspliktig verksamhet, vilket alla idrottsföreningar är. – Regelverket skapar onödiga inlåsningseffekter. Vi behöver titta närmare på den här frågan, säger Jörgen Hellman, (S), ordförande i skatteutskottet. Idrottsrörelsen har tidigare uppmärksammat att idrotten allt för ofta inte finns med i planeringen när städerna växer och förtätas. – Vi har anläggningsbrist redan som det är. Vi behöver inte förvärra den ytterligare genom onödiga regler, säger Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande. Riksidrottsförbundet föreslår att lösa problemet genom att låta fastighetsägare ha möjligheten att både hyra ut till momspliktiga och icke momspliktiga verksamheter. – Det är en mycket enkel lösning som inte kostar staten något och skapar större tillgänglighet för idrotten och fler potentiella hyresgäster för fastighetsägarna. En lösning som bara har vinnare, säger Björn Eriksson.   Vid frågor kontakta Björn Eriksson Ordförande Riksidrottsförbundet 070-626 46 06
Läs mer»

 
Ny rapport pekar på idrottens samhällskraft (2019-05-14 10:29)
Den ojämlikhet som finns i samhället finns också i idrottsrörelsen. I tusentals idrottsföreningar finns en vilja att motverka den. När politiken har respekt och förtroende för idrottens folkrörelsestruktur finns stora möjligheter för idrottsrörelsen att både vara en självständig rörelse och en stark samhällskraft som möter stora samhällsutmaningar.Den nya rapporten En fördjupad analys av idrotten och (o)jämlikheten från Centrum för idrottsforskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund och ekonomiska kapacitet är avgörande för barnens idrottande. – Rapporten bekräftar det vi redan vet – att de sociala skillnader som finns i samhället i stort också finns i idrotten. Det är något vi målmedvetet arbetar för att minska. Men vi kommer aldrig att lyckas helt så länge ojämlikheten och segregationen i samhället ökar, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. En delrapport i studien visar att så många som var tredje förening har fokus på att minska ojämlikheten i idrottsdeltagande. – Det är helt fantastiska siffror. Våra föreningar finns för att människor tycker om att idrotta, det är vår kärna. Att flera tusen föreningar dessutom aktivt arbetar för att minska ojämlikheten som finns i samhället i stort visar vilken viktig samhällskraft idrottsrörelsen är, säger Björn Eriksson. Rapporten pekar på idrottsrörelsens två konkurrerande uppdrag: att agera i medlemmarnas intressen och samhällets intresse skapar spänningar. Författarna menar att idrottsrörelsens decentraliserade organisationsstruktur begränsar möjligheten att motverka ojämlikhet och att idrottens platsbundenhet är en försvårande faktor, upptagningsområdet för många föreningar är begränsat. – Vi arbetar mer intensivt för att skapa en idrott som är inkluderande oavsett var i samhället du finns. Men det handlar också om, som rapporten pekar på, faktorer som idrottsrörelsen inte kan påverka. Exempelvis tillgång till enkla och flexibla idrottsanläggningar. Plats för idrott är en nyckel för socialt hållbara samhällen, säger Björn Eriksson. Rapporten argumenterar för att statens stöd till idrotten har gått från att vara en hjälpande hand till ett handslag, från ett ”tack för att ni finns”, till ”vi ska lösa samhällsutmaningar tillsammans”. Ett erkännande av föreningsidrottens samhällsroll och samhälleliga mervärde. Samtidigt väcks frågor om en ökad politisk styrning av idrottsrörelsen. – Sammantaget sett så har ökningarna av anslaget till idrottsrörelsen de senaste 20 åren tämligen låg styrning. Den styrning som finns har formulerats i dialog med idrottsrörelsen och går i linje med vårt strategiska arbete. Så måste det vara om en folkrörelse ska kunna fungera som just en folkrörelse, säger Björn Eriksson. Här hittar du information om och hela rapporten En fördjupad analys av idrotten och (o)jämlikheten från Centrum för idrottsforskning För mer information kontakta Anna SetzmanPressansvarig Riksidrottsförbundet070-564 52 16
Läs mer»

 
Samarbete med Polisen och MSB för att förebygga attacker på idrottsevenemang (2019-05-13 06:51)
Riksidrottsförbundet, Myndigheteten för samhällsskydd och beredskap och Polismyndigheten ska i en särskild satsning förebygga och försvåra för attacker på idrottsevenemang.Det finns krafter som vill söndra och förstöra vårt samhälle. På flera ställen runt om i världen har attacker skett vid stora offentliga tillställningar som idrotts- och kulturevenemang. Det skedde exempelvis för några år sedan i samband med fotbollslandskamp i Frankrike och kan komma att ske igen. - För tillfällen när många människor samlas på en liten yta under en förannonserad tid är det viktigt att vi är noggranna med säkerhetsarbetet. MSB arbetar för att öka kunskap och förmåga hos dem som verkar i den offentliga miljö som evenemang och arenor utgör. Det här samarbetet kommer göra oss starkare tillsammans, säger Dan Eliasson, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I mars 2018 undertecknades en överenskommelse mellan Riksidrottsförbundet och Polismyndigheten för att tillsammans skapa välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla idrottsevenemang för alla, motverka grov brottslighet inom idrotten som hot, våld och annan otillåten påverkan och matchfixing samt motverka terrorism och andra hot om allvarliga angrepp i samband med idrottsevenemang. Under de kommande två åren kommer arbetet mot just terrorism, och andra hot om allvarliga angrepp i samband med idrottsevenemang, att intensifieras genom ett samverkansprojekt mellan Riksidrottsförbundet, MSB och Nationella Taktiska Rådet inom Polismyndigheten. Riksidrottsförbundet har tidigare i år lanserat en webbaserad publikvärdsutbildning där området har ett eget kapitel. Den omfattar ökad säkerhetsmedvetenhet och noggrann inpasseringskontroll, genom bland annat heltäckande visitation, med mera. - Vi har ett stort ansvar för att säkerställa trygga och säkra evenemang och nu utvecklar vi det arbetet ytterligare tillsammans med MSB och Polisen. Vi tar dessa frågor på största allvar och är stolta över att idrotten går i bräschen i det förebyggande arbetet, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Parterna ska samverka för att förebygga och försvåra allvarliga angrepp mot idrottsevenemang genom att bland annat öka kunskapen och medvetenheten kring dessa frågor, genomföra utbildningsinsatser samt utarbeta verktyg och riktlinjer för att stärka detta arbete. - Vi ska inte skrämma upp folk, men fler behöver vara vaksamma. Ju fler ögon och öron som kan känna igen och upptäcka tecken innan en attack, desto större är chansen att vi kan förhindra den, säger Ulf Johansson, regionpolischef.   För mer information kontakta Anna Setzman, pressansvarig Riksidrottsförbundet, 070-564 52 16, anna.setzman@rf.se MSB:s presstjänst, 070-321 88 74 alt. kommunikation@msb.se Ola Österling kommisarie/pressekreterare Polismyndigheten 070-895 10 46 ola.osterling@polisen.se
Läs mer»

 
Idrott i lokalmedia (2019-05-08 10:45)
Imran Safi i Boden tog SM-brons i brottning bara drygt två år efter att han tränade för första gången, debattartiklar om vikten av plats för idrott och idrott som integrationsmotor i Örebro och Dalarna och tips till föreningar för att fler ska känna sig välkomna. Läs mer, se inslag och inspireras av idrott, föreningsaktiviteter och idrottsdebatter som förs och lyfts i lokalmedia runt om i landet.Imran tog SM-brons två år efter första träningen Att idrottsrörelsen kan vara en bra katalysator för integration. Imran Safi är ett levande bevis på idrottsrörelsen som en katalysator för integration. Han gick med i brottningsklubben BK Snar i Boden redan en månad efter att han anlänt till Boden som asylsökande. Nu, två och ett halvt år senare har han tagit sitt första SM-brons. - De som känner mycket stress eller är trötta på livet, kom och börja med någon träning iallafall, uppmanar Imran Safi.  Här kan du se hela inslaget i SVT Norrbotten  Idrottsrörelsen är en av få arenor där olikheter möts Peter Berglund, distriktsidrottschef i Dalarna skriver om idrott för alla på debatt i Dalademokraten: Med den bostads- och skolsegregation som finns, är idrottsrörelsen en av de få arenor där olikheter möts. Länets 1 000 idrottsföreningar har mer än 163 000 medlemmar som leds av 20000 ideella ledare. Dessa bedriver verksamhet varje dag året runt.En av idrottsrörelsens viktigaste paroller är; Inkluderande idrott för alla. Idrottsrörelsen är öppen för att alla och tillsammans är vi en jättekraft som står för öppenhet, tolerans och glädje. Alla vill vi tillhöra en grupp, känna oss sedda, respekterade och få bekräftelse. Idrottsrörelsen kan ge en positiv tillhörighet och vara en stark motkraft till de grupperingar som sår hat och splittring mellan människor. Läs hela debattartikeln i Dalademokraten    Vad kan man som förening göra för att vara mer inkluderande? Riksidrottsförbundets Sofia B Karlsson ger tips till föreningar på vad man kan göra för att fler ska känna sig välkomna i föreningen. 1. Fundera kring vilka normer som finns. 2. Omsätta, översätta värdegrunden till ledarskap och handling. 3. Håll koll på vilka som driver olika inkluderingsfrågor.- Ett exempel är att tänka på sitt eget språkbruk och man kan också använda regnbågsbindeln för att visa på planen att man står för de värden som föreningen ofta bestämt. Vissa har skosnören eller hörnflaggor eller liknande. Man kan se över vilka som syns på sin hemsida. Visar man upp dam- och herrlaget lika mycket? Hur pratar man om tjejer och killar och vad gör man för att inkludera ickebinära och transpersoner? Vilket språkbruk används och vilka kroppar och funktionsförmåga förväntas man ha?, säger Sofia B Karlsson.  Läs hela intervjun och se film med tips till din förening på Expressen    Hållbar stadsplanering är mer än klimat  Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, ordförande Örebro Läns Idrottsförbund skriver tillsammans på debattplats i Nerikes Allehanda om den avgörande framtidsfrågan för idrottsrörelsen - att det finns plats för idrott.  "Sveriges städer växer i rekordfart. Ökande hälsoklyftor, växande segregation kan minskas genom hållbar stadsutveckling och ett socialt hållbart samhälle där det planeras för mer än boende. Men i dag byggs det inte idrottsanläggningar i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. I de växande städerna prioriteras ofta idrottsanläggningar bort i planeringen när städerna förtätas eller nya bostadsområden byggs. SKL anger att det finns nästan 160 000 planerade bostäder som väntar på byggstart. Men bara var tredje kommun har en långsiktig plan för idrottsanläggningar. Vi vet av forskning att människors benägenhet att röra på sig ökar om man har nära till en idrottsyta. I en tid där vi behöver bryta stillasittandet vill vi att: Idrott läggs till i plan- och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning. Idrott och motion läggs till i plan- och bygglagens 8 kap §9 för att det ska ställas krav på entreprenörer att planera för idrott och motion när tomter exploateras. Staten inrättar en anläggningsutvecklingsfunktion som både ger ekonomiskt stöd och bidrar till nyskapande utvecklingsprocesser genom kunskapsuppbyggnad med inriktning på anläggningar som används av invånarna på deras fritid och inte avser eventarenor. Boverket inkluderar idrott i sin vägledning till kommunerna. Läs hela debattartikeln i Nerikes Allehanda    Skåneidrotten protesterar mot regionens sänkning av stöd I ett brev till regionstyrelsen protesterar Skåneidrotten genom ordföranden Jane Andersson och distriktsidrottschefen Patrik Karlsson, mot sänkning av stöd och att det togs beslut utan någon dialog innan. Skåneidrotten kräver att bidraget återställs till den gamla nivån. "Om inte detta görs tvingas vi att på kort sikt dra ner på förebyggande insatser för att stärka folkhälsan, såsom att jobba för att stärka den fysiska aktiviteten bland barn och unga, motverka psykisk ohälsa i tonåren, förebyggande antidopingarbete, minskat stöd för föreningsutveckling med mera".  Läs hela artikeln i Kristianstadsbladet 
Läs mer»

 
Stort intresse och stark turistekonomisk omsättning (2019-05-07 14:38)
Upplevelseinstitutet har på uppdrag av Riksidrottsförbundet och Sundsvalls kommun utvärderat SM-veckan vinter i Sundsvall. Analysen visar på ett fortsatt stort intresse och en stark turistekonomisk omsättning för evenemanget. Det gäller även tittarsiffrorna från sändningar i SVT som låg på en hög nivå.Det är Upplevelseinstitutet som, på uppdrag av Riksidrottsförbundet och Sundsvalls kommun,har genomfört analys av SM-veckan vinter i Sundsvall 2019 när det gäller det mediala genomslaget och de turistekonomiska effekterna. Utvärderingen bygger bland annat på telefonundersökningar, på plats-intervjuer och en webbenkät. Totalt genomfördes drygt 2000 intervjuer. - Det har varit väldigt glädjande att när SM-veckan firar 10 år, få återvända just till Sundsvall där allting började vintern 2009. Mycket har hänt på 10 år och utvärderingen från SM-veckan i Sundsvall är ett kvitto på att SM-veckan fortsatt utvecklas och är ett populärt evenemang, säger Stefan Bergh, generalsekreterare på Riksidrottsförbundet. SM-veckan i Sundsvall genererade i en generell turistekonomisk omsättning på cirka 37 miljoner kronor varav den specifika turistekonomiska omsättningen för SM-veckan uppgår till cirka 33 miljoner kr. SM-veckan har också förekommit i 2 894 artiklar under den bevakade perioden januari-februari 2019. Annonsvärdet, utifrån Retrievers värderingsmodell, uppgår till drygt 99 miljoner kr. Några av de viktigaste effekterna för en värdstad är, enligt den intervjustudie som genomfördes av HUI förra året, förutom ökade intäkter till näringslivet (turistekonomisk effekt) också ökad medborgar-/invånarstolthet, förbättrad lokal samverkan samt möjlighet att nå nya målgrupper. - Innan evenemanget så pratade vi mycket om att SM-veckan ska genomsyras av stolthet, och bidra till ökad stolthet, och det tycker jag att vi har lyckats med. Detta evenemang är frukten av fantastiska insatser från både föreningar, volontärer, projektgrupp och alla andra som har varit involverade, säger Åsa Bellander, kommundirektör i Sundsvall. Tittarsiffrorna för SM-veckan i Sundsvall låg på en hög nivå. SVT hade flera toppkvartar på över 800 
Läs mer»

 
Skrivelse till regeringen efter besvikelse över brutet löfte (2019-05-07 08:56)
Riksidrottsförbundet, Pensionärernas riksorganisation (PRO) och SPF Seniorerna, skickar idag brev till regeringen efter att de 20 miljoner kronor som lovats till satsning på idrott för äldre tagits bort i vårbudgeten. Vi behöver göra mer för äldre och vi vill nå fler äldre som av olika orsaker inte rör på sig, skriver Björn Eriksson, ordförande RF, Christina Tallberg, ordförande PRO och Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna.Riksidrottsförbundet har tidigare tillsammans med seniorförbunden lyft vikten av att bryta äldres isolering och ensamhet och vi har tillsammans sett att idrotten kan och ännu mer hade kunnat genom sina idrottsföreningar bidra med gemenskap, glädje och fysisk aktivitet.   Här följer brevet till regeringen i sin helhet: Till statsråden Magdalena Andersson, Lena Hallengren och Amanda Lind  När vårbudgeten presenterades blev vi förvånade och besvikna över att regeringen väljer att plocka bort den satsning på idrott för äldre som Socialdemokraterna hade som vallöfte och Moderaterna och Kristdemokraterna hade med i sin budget.  Det är välkänt att effekten av träning för äldre är stor. Idrott och motion bidrar till att många håller sig friska, ger lust och glädje i fritiden och ett socialt sammanhang och gemenskap. Vi hade nu tillsammans förslag på hur vi skulle ha genomfört denna satsning om vi hade fått statligt stöd för mer träning och gemenskap för personer som är 65 år och äldre.  Vi hade kunnat göra en folkbildningssatsning på mat och måltid, tillgängliggjort fler mötesplatser samt tillgång till anläggningar på dagtid för fysisk aktivitet för att må bättre och orka mer samt ökad gemenskap för minska ensamhet och isolation. Vi behöver göra mer för äldre och vi vill nå fler äldre som av olika orsaker inte rör på sig. Tillgängligheten måste öka, avgiften för träning måste hållas på en rimlig nivå för att de med låg inkomst ska kunna delta, kontaktnätet med äldre personer som inte självmant håller på med fysisk aktivitet måste byggas upp. Delaktighet och inflytande i samhället eller över den egna livssituationen är också viktigt för ett hälsosamt åldrande. Här vill vi bli bättre och göra mer tillsammans.  Vi hoppas att regeringen väljer att satsa på de äldre i kommande höstbudget och ger oss möjlighet att bidra i arbetet för ett ökat välbefinnande.    Vänligen  Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet  Christina Tallberg, ordförande PRO  Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna
Läs mer»

 
Hållbar stadsplanering är mer än klimat (2019-05-04 10:12)
Idrott in i plan- och bygglagen och inskrivet i Boverkets vägledning till kommuner. Det är några av de förutsättningar som krävs för att försäkra att plats för idrott inte glöms bort i bostadsplaneringen skriver Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och Marie-Louise Forsberg-Fransson, Örebro läns idrottsförbund . Texten finns på Nerikes allehanda och riktas till idrottsminister Amanda LInd (MP) och bostadsminister Per Bolund (MP). Sveriges städer växer i rekordfart. Ökande hälsoklyftor, växande segregation kan minskas genom hållbar stadsutveckling och ett socialt hållbart samhälle där det planeras för mer än boende. Men idag byggs det inte idrottsanläggningar i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. I de växande städerna prioriteras ofta idrottsanläggningar bort i planeringen när städerna förtätas eller nya bostadsområden byggs. SKL anger att det finns nästan 160 000 planerade bostäder som väntar på byggstart. Men bara var tredje kommun har en långsiktig plan för idrottsanläggningar. Vi vet av forskning att människors benägenhet att röra på sig ökar om man har nära till en idrottsyta. I en tid där vi behöver bryta stillasittandet vill vi att: Idrott läggs till i plan- och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning. Idrott och motion läggs till i plan- och bygglagens 8 kap §9 för att det ska ställas krav på entreprenörer att planera för idrott och motion när tomter exploateras. Staten inrättar en anläggningsutvecklingsfunktion som både ger ekonomiskt stöd och bidrar till ny­skapande utvecklingsprocesser genom kunskaps­uppbyggnad med inriktning på anläggningar som används av invånarna på deras fritid och inte avser eventarenor. Boverket inkluderar idrott i sin vägledning till kom­munerna. Detta är en helt avgörande fråga för idrottsrörelsen. Därför vill vi att ni Amanda Lind, kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna, och Per Bolund, bostadsminister, tar tag i dessa frågor omgående. Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Detta i en tid där det är viktigare än någonsin att få folk att röra på sig. Det är glädjen och gemenskapen som är föreningsidrottens främsta styrka, att träffa kompisarna innan träningen, att lyckas med det där slaget, skottet eller tiden eller att bara njuta av att vara i nuet och få ta i så att svetten lackar. När vi känner den glädjen och gemenskapen, då kommer folkhälsan på köpet. Så ge oss bra förutsättningar, så gör vi Sverige starkare. Här kan du läsa hela texten på na.se  Björn ErikssonOrdförande, Riksidrottsförbundet Marie-Louise Forsberg-FranssonOrdförande, Örebro Läns Idrottsförbund  
Läs mer»

 
Strategiska vägval på Riksidrottsmötet 24-26 maj (2019-04-26 17:17)
Riksidrottsstyrelsen går fram med flera skarpa förslag i strategiska frågor inför Riksidrottsmötet 24-26 maj i Jönköping. Nya principer för bidragsfördelning, ny syn på medlemskap och rätt till stöd och de sista pusselbitarna för en trygg idrott.Inför Riksidrottsförbundets (RF:s) och SISU Idrottsutbildarnas stämmor, som kallas Riksidrottsmötet, 24-26 maj i Jönköping lägger Riksidrottsstyrelsen flera skarpa förslag för att staka ut vägen framåt för idrottsrörelsen. – Vi har en stämma med många strategiska frågor, såsom principer för bidragsfördelning, medlemskap i Riksidrottsförbundet och åtgärder för att skapa en trygg idrott bland annat. Vi i styrelsen ser att förändring krävs för att vi ska nå de mål som idrottsrörelsen gemensamt har satt upp i Strategi 2025, säger Björn Eriksson, ordförande, Riksidrottsförbundet. Riksidrottsstyrelsen föreslår att formerna görs om för de två miljarder som staten stödjer idrotten med årligen. Fördelningen av medel ska tydligare kopplas till de gemensamma långsiktiga målen. Varje förbund äger sin idrott, men vi ser fördelar med ökad samverkan. Resultatet ska bli mer tid för idrott, fokus på idrottsrörelsens mål och mer framåtblickande för fler aktiva i rörelsen. –Kakan att dela på är inte större, men vi vill skära den på ett annat sätt. Vi vill att stödet stimulerar att fler ungdomar idrottar längre, att arbetet mot en jämställd idrott går snabbare och att den socioekonomiska ojämlikheten minskar, säger Björn Eriksson. Riksidrottsstyrelsen vill att idrottsrörelsen ska vara öppen och sträva efter att förbund som bedriver föreningsidrott ska inkluderas inom rörelsen samt att man inrättar ett idrottsnätverk för förbund med intresse av en ansökan om medlemskap i Riksidrottsförbundet. –Det finns en positiv syn på att idrottsrörelsen ska vara öppen för nya idrotter samtidigt som vi vill ha starka förbund som både verkar för föreningarnas bästa och även når upp till de åligganden som idrottsrörelsen gemensamt har beslutat om, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. Längre preskriptionstid för att anmäla de allvarligaste förseelserna, längre avstängning från idrotten vid allvarliga kränkningar och möjlighet för idrottsombudsmannen att anmäla till bestraffning – det är några av de åtgärder som Riksidrottsstyrelsen föreslår för att förstärka arbetet med en trygg idrott för alla. Alla som idrottar i en förening ska kunna göra det i en trygg miljö och något annat än nolltolerans mot alla former av våld, trakasserier, kränkningar och övergrepp är otänkbart. –Att vara idrottsledare är ingen demokratisk rättighet, istället har vi som finns nära idrottande barn, ungdomar och vuxna en skyldighet att göra allt vi kan för att alla ska vara trygga, utvecklas, må bra och ha roligt tillsammans. De ändringar som föreslås ska bidra till den nollvision mot kränkningar som vi i idrotten har, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.   Här kan du läsa alla handlingar till Riksidrottsmötet 24-26 maj i Jönköping inklusive Riksidrottsstyrelsens förslag.   Vid frågor kontakta Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet 070-626 46 06  
Läs mer»

 
Varför togs satsningen på Äldrelyftet bort, regeringen? (2019-04-16 11:48)
Idrott och motion bidrar till att många håller sig friska, ger lust och glädje i fritiden och ett socialt sammanhang och gemenskap. Tillsammans med PRO och SPF är idrotten redo att bidra men regeringen tog bort äldresatsning. Tänk om - skriver Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, Christina Tallberg, ordförande PRO och Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna på SVT Opinion. Socialdemokraterna gick till val med löfte om 60 miljoner kronor per år till Föreningssverige. ”Ambitionen med dessa satsningar är att bryta ensamheten bland de äldre. Det är vi skyldiga dem som varit med om att bygga vårt land”, sa äldreminister Lena Hallengren (S) då. För oss inom pensionärsorganisationerna och Riksidrottsförbundet var det glädjande nyheter då vi hade fört fram att vi ville genomföra dessa satsningar. Vi vet ju att effekten av träning för äldre är stor. Idrott och motion bidrar till att många håller sig friska, ger lust och glädje i fritiden och ett socialt sammanhang och gemenskap. Vi vet också att de undersökningar som gjorts av Socialstyrelsen riktade till äldre som har hemtjänst eller bor på särskilt boende svarar över hälften att de besväras av ensamhet. Sedan blev det val i Sverige och vi fick senare en budget klubbad i riksdagen där glädjande även Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde verklighet av ett statligt stöd till idrott för äldre. Så vår förvåning och besvikelse över att regeringen väljer att plocka bort en satsning i budgeten som (S) hade som vallöfte och som Moderaterna och Kristdemokraterna hade sett till skulle ha blivit verklighet är stor. Detta är ett utdrag ur debattartikel av Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, Christina Tallberg, ordförande PRO och Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna på SVT Opinion.  Här kan du läsa hela debattartikeln på SVT Opinion
Läs mer»

 
Plats för idrott ett måste för ett hållbart samhälle (2019-04-16 07:32)
Plats för idrott är inte bara en idrottsfråga utan en fråga om att skapa ett hållbart samhälle. Stockholm är sämst i klassen på att skapa förutsättningar för våra barn och ungdomar skriver Helene Hellmark Knutsson, Stockholmsidrotten och Björn Eriksson, Riksidrottsförbundet i Dagens samhälle. Stockholm måste byggas hållbart, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det görs inte i dag. Agenda 2030 målen innebär att vi tillsammans på alla nivåer ska arbeta för bland annat hälsa, jämlika samhällen, jämställdhet samt hållbara städer. För att uppnå de målen behöver politiken samverka med det omgivande samhället. Idrottsrörelsen är beredd att vara en samarbetspartner för att uppnå dessa mål. Men då måste politikerna skyndsamt ändra sin kortsiktiga besparingspolitik och börja investera i och underhålla de anläggningar som krävs för att barn och unga ska kunna delta i både föreningsidrotten och varje dag kunna få röra sig för att motverka ohälsa, både fysisk och psykisk. Ideella idrottsledare i Stockholm kämpar varje dag för att barn och ungdomar ska få minnen och erfarenheter för livet tack vare idrottsaktiviteter på tider som är rimliga. Argumenten kan tyckas övertygande, men det räcker uppenbarligen inte. Jämfört med de andra storstäderna är Stockholm sämst i klassen: • 12 700 göteborgare och 32 300 stockholmare per idrottshall• 46 500 göteborgare och 93 600 stockholmare per ishall• 6 500 malmöiter och 11 100 stockholmare per fotbollsplan• 62 000 göteborgare och 78 000 stockholmare per simhall I kommunens långsiktiga plan för idrottsanläggningar skriver staden själv att de planerade investeringarna knappt räcker till för att hålla den nivå som finns i dag när staden växer. Slutsatsen är enkel och tydlig – Stockholm planerar inte för en hållbar stad i dag. Det skriver Helene Helllmark Knutsson, ordförande Stockholmsidrotten och Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet idag i Dagens samhälle.    Här kan du läsa hela debattartikeln 
Läs mer»

Kontaktinfo

tel 08-81 90 70
info@eltk.se
Sockenvägen 290
120 40 Årsta

Hallens Öppettider

måndag-torsdag 6.15–23.00
fredag 06.15–22.00
lördag 07.15–18.00
söndag 08.15–23.00

Bokning av tennisbana:
tel 08-722 82 55

Banorna stänger 30 minuter
innan hallen stänger.

Anslagstavlan

Tennismagasinet
Vill du läsa spännande artiklar om svenska och internationella tennisspelare eller få tennistips? Beställ din prenumeration på Tennismagasinet nu.

Läs mer»

Medlemskap i ELTK
Genom att blir medlem i ELTK stödjer du klubbens verksamhet. Dessutom får du många generösa medlemsförmåner.

Läs mer»

© Enskede Lawn Tennisklubb
|
 Uppdaterad: 2012-05-14 |
|